,

Jag känner mig harmonisk idag.
Jag mår bra i mitt liv och med min familj.
Inget slår det.

Livet är underbart bara man struntar
i dom små gropar som finns
i livets väg.
Det ÄR inte hela världen om det rullar
förbi någon fet dammråtta ngn dag.
Eller om maten blir klar lite senare
än vad som var tänkt.
Jag har lyckats börja tänka mer positivt
på sådana saker.
Det är min mans stora förtjänst.

Vi har varit på gymet idag
vilket gick väldigt bra.
Kanske har jag lärt mig läxan att inte
göra FÖR mkt FÖR fort.
Alltså började jag bara med lite motions cykel
och en km på löpbandet.
Det är ju benen som jag lider minst av
i min fibromyalgi.
Armarna fick vila vilket nog var en bra idé.
Väderomslag igen gör att det lutar åt
en värkdag i morgon igen.

Men då vet jag iaf att jag rört på mig idag.

Kaoset? kanske ni undrar.
Ja det sitter i mitt huvud.

Väntan på att få veta om jag får möjligheten
att ta över hunden som var min daghund.
*Riktiga* matten skulle diskutera med
familjen så får vi se.
Annars har jag ev en annan av samma sort
på gång, för det blir helt klart en
nakenfis när det kommer in en ny hund
i vår familj..
Väntan är olidlig och huset är så
väldigt tomt och tyst just nu.
Jag försöker hålla mig sysselsatt
så det inte ska göra för ont i själen.

Hur som helst ser framtiden väldigt bra ut.
Jag är lyckligt lottad med min man och våra
respektive barn, och förr eller senare
har vi ljudet av fyra små tassar här igen.